Aggathorp
Aggarps by har varit bebodd sedan 1000-talet. Byanamnet i gammal tid Aggathorp (efter det forndanska mansnamnet Agge). I mitten av 1500-talet bestod byn av åtta gårdar, i mitten av 1700-talet av elva gårdar. Flera av gårdarna har legat på samma plats i många hundra år, även efter enskiftet i början av 1800-talet.
I Aggarp har det funnits en kyrka, troligen från 1200- till 1500-talet. Dess öde är oklart. Den vitmålande granitpelaren på backkrönet vid infarten till byn minner om kyrkan.
Arkeologiska utgrävningar genomfördes 1978.
Fram till mitten av 1950-talet fanns i Aggarp hantverkare, kvarnrörelse, handelsbod och folkskola. Idag betår byn av ett trettiotal fastigheter.
Aggarps Byelag har medeltida anor. Byelaget i modern tappning har funnits sedan 1994.
Byalaget på 1700-talet
I byn hade man en byordning som talade om vilka rättigheter och skyldigheter byns jordägare hade. Den centrala gestalten i byns samfundsorganisation var åldermannen, som tillsammans med de övriga jordägarna såg till att byordningen följdes. Åldermannen valdes för ett år i taget på byastämman. En gång om året, vid Mårtenstid, sammankallade den avgående åldermannen byamännen till byastämma. Detta gjorde han genom att blåsa i byahornet så att alla hörde det. Han bjöd på lillemiddag Mårtensafton. Dagen efter bjöd den nye åldermannen bland annat på gås, bruna bönor och risgrynsgröt.
Åldermannen fick inte något arvode. Hans huvuduppgift var att förvara byalådan eller byakistan. I den förvarades byalagets handlingar, penningmedel, byahorn och knävlingar. Knävlingarna var ungefär tio centimeter långa träbitar. Många i byn kunde inte läsa eller skriva. När någon i byn hade gjort något som var emot byordningen, gjorde man en skåra i hans knävling. På byastämman skulle han betala sina böter. När det var gjort, täljde man bort skårorna. De gamla knävlingarna från Aggarps by förvaras nu tillsammans med byakistan och ett stort kraftigt byahorn hos Svedala kommun.
Byordningen för Aggarps by av år 1757 lämnar oss upplysningar om den urgamla samfundsorganisationen:
Anno 1757 den 8 Maji til Enighets bibehållande emellan oss Samtelige Aggarps Åboer följande nödvändige Puncter, såsom et Byskrå, uprättadt, Nembligen:
1. Efter gambla Wanligheten tilsättes åldermannen Ste Mårtens dag, hvilken alla åtlyda skola och om Sambling komma, när Trumman röres, wid et öre Srmt plikt, den som förfall borto blifver. – – –2. Om någon hugger af Lycke-skogen, bör han plickte 2 öre Srmt, eller om någon drager stafwar af Gärdesgårdarne, plickte första gången 8 öre Srmt och sedan dubbelt. – – –
3. Hwem som hugger af AlleMåssen Lass för än Bye männens Samtycke, plickte 1 d Smt första gången och sedan dubbelt. Hwem som bär hem en Byr. 2 öre Srmt och sedan dubbelt. – – –
4. Om någon hiller ök i Hafbier, och de göra skada, plickte första gången 2 öre Srmt och sedan dubbelt och betala skadan. – – –
5. Gärdesgårdarne så wäl som Pilehäijdan skola efter Warning up-fredas och vid makt hållas, samt ej någon i häijdan gå, utom wid utsatt dag, gärdesgårdarna och Pilehäijdan aldeles förfärdige varda, tå Witesgång gås: Om någon klifwer öfwer gärdes gårdarne, och därigenom dem skadar eller gör Stätter, så att Kreatur sedan ingår plickte 2 öre Srmt första gången och sedan dubbelt. – – – Hwar som begynner hugga Lycken, förr än alla Byemännen härtill samtycke gifwit, plickte 6 öre Srmt för hwarje Pärson: Then brottslige plickte dubbelt, som förut skrifwit står.
Ur Skriften Aggarps kvarn – minnesanteckningar 1977-06-15, Erland ripa.